Som jag utlovat ska jag skriva om saker som är jobbiga å kanske lite skrämmande för vissa människor, men det är helt och håller upp till var och en om de läser hela inlägget eller inte...
Jag kommer inte ta upp allt, då vissa saker vill jag ha för mig själv och bara de närmaste vet om det...

Börjar med ett förhållande jag hade när jag var yngre...

Det var som vilket förhållade som helst, till en början, men sen utbröt helvetet efter 6 månader...
Många sa att vi såg lyckliga ut tillsammans men bakom fasaden fanns det något som ingen, vare sig man är man eller kvinna ska behöva uppleva...
Det var psykisk misshandel å vissa gånger till och med fysisk misshandel. Jag blev kontrollerad från det att jag klev upp på morgonen, till jag gick och la mig på kvällen.

Detta eskalerade så pass långt att jag knappt kunde gå till affärn som låg ca 100 meter från hemmet. Jag lärade säg vart jag skulle, hur länge jag skulle vara där och varför jag skulle dig.
Jag var tvungen att ringa flera gånger om dagen, alt skicka sms. 

Jag gick på gymnasiet under denna tid och lärade meddela när jag skulle dit och när jag skulle därifrån. Jag lärade meddela ändringar om det blev några. Varje dag ringde jag mellan 20 - 30 gånger för att meddela vart jag var. Sms var nästan lika många. 

Jag fick inte ha på mig vad jag ville, jag var ingen levande person längre. Jag existerade inte längre. Jag var bara någon som skulle göra det en kvinna skulle göra. Å enligt honom jag var tillsammans med då, var en kvinnas plats i köket. Det skulle gärna gå en kedja från köket, till toaletten, matbordet och sovrummet. Men inte längre. Det var en kvinnas plats. Jag blev djupt deprimmerad under denna period och försökte ta mitt liv, men han brydde sig inte om det. Så länge han fick mat på bordet och någon som försörjde honom, var han nöjd. Oavsett vad jag gjorde, så var det fel. Ibland var det bra, men de var tillfällen som jag kan räkna på min hand. 

Jag levde i detta förhållande i 5 år innan jag tog modet och hjälp av en vän att ta mig därifrån. Men det slutade inte där. Vi bodde i samma stad tyvärr. Så han förföljde mig på stan och skrek och gormade åt mig. 
Detta pågick i några år innan det lugnade sig. Men han kom även när jag hade flyttat. Nu för första gången sedan jag lämnade honom kan jag slappna av.  

Tack för att ni läser och följer min blogg. 
Det kommer att komma ett nytt inlägg om en annan mörk del i mitt liv, inte idag, utan det kommer bli någon annan dag denna vecka. 

I mitt stilla sinne har jag hört att ärlighet vara längst??
Är det verkligen så? Kommer du längst med att vara ärlig och öppen emot alla??
Klarar folk av att höra sanningen oavsett hur man säger den??

Jag tror att det finns de som klarar av att höra sanningen och vissa klarar inte av det. Hur ska folk göra?? Jag har varit ärlig och rak emot många människor, men det har bitit mig igen. Varför? Jo, för de förvränger det man säger till dem.

De hittar på andra saker som inte har med saken att göra och de säger det till någon annan som sedan konfronterar en med det nya fakta som de har fått.

Inte konstigt om man ser ut som ett frågetecken många gånger, när man själv vet vad man sagt och de säger något annat.

Jag säger vad jag tycker och tänker i den mån jag kan. Jag vet vilka som klarar av att höra sanningen å vilka som inte klarar av den. När de kommer till de som inte tål att höra sanningen, blir de mer att man lindar in den på ett väldigt fint sätt och får ändå fram den på så vis. 

I vissa lägen är det inte bra att säga sanningen, å de måste man känna av situationen för att avgöra om det är läge eller inte.

Jag lovade er att jag skulle vara öppen och ärlig med några mörka delar i mitt liv som inte ens min familj vet om. 
Om ni håller lite koll senare idag så kommer den första delen av mitt liv i mörker, som jag har lyckats tagit mig upp ur.
Jag vet att det kan få konsekvenser för min del, men ibland så måste man få ur sig saker som känns jobbiga och tråkiga att prata om.

Näe, nu ska ja passa på att vila lite medans våran underbara son Benjamin sover <3

Puss

Då har lillfluff somnat i babysittern men det kan bero på att jag gungar den också ;)

Han sover väldigt bra i den...

Han e bra mysig våran lilla pöjk och är dessutom bättre i magen efter att vi fick öka på minifom
dropparna...
Får se hur det är imorgon å på onsdag, då man måste ge det några dagar innan man kan säga

rakt ut hur det är...

Han sover i sin egen säng i vårat sovrum och sover bra på nätterna.
Vaknar mellan 1 - 3 gånger på natten för att få lite mat. 
Annars e han lugn, förutom att han låter väldigt mycket när han sover.

Men det är något som man har börjat vänja sig vid och det är helt okej nu.

I början var det svårt att veta om han var vaken eller inte,

men nu vet man att han gör det i sömnen.

Tidigare idag var det ett jordskalv som hade sitt centrum i Dalarna, 

men som kändes ända hit. 

Å då bor jag ganska långt bort från Dalgränsen. Det var lite läskigt, 

men eftersom man inte visste riktigt vad det var, så hann man inte reagera.

Sonen som gött under detta skalv i alla fall haha

De kommer att vara mycket bloggande nu men det beror på att jag har lite 

som jag känner att jag behöver få ur mig också. 

Det finns mycket i denna skalle...
Som jag skrev i ett tidigare inlägg, fråga, kommentera :) 

Alla kommentarer och frågor kommer att publiceras och det kommer att svaras på :D

Näe ha de bäst ikväll/natt..

Puss

Idag var det dags för en tur till BVC och träffa läkaren. Han gjorde en koll och allt såg bra ut. Hade dock problem att kolla höften men det beror på gipset.
men han va nöjd med resultatet i alla fall.
Benjamin var jätteduktig och jollrade på skötbordet.

Sen var det dags å bege sig hemåt. En tur in på affären me en sovande liten pojke. Han älskar verkligen sin vagn.

Nu e det kvällen å inga måsten imorgon för min del :-) Det blir bara å ta det lugnt hemma å mysa å förbereda inför onsdagen då det är dags för Gävle å sjukhuset där en sväng. Bada å nytt gips är det som gäller för lilleman.

Näe, dags å mysa lit innan det är dags för sänga för Benjamin <3

Det är en fråga som jag har fått av en barndomsvän till mig för ett tag sen, men inte orkat tagit tag i å skriva om vad jag har för svar på den frågan.

Hon skrev till mig på ett community och frågade mig detta...

Mer specifikt var att hon inte kunde skilja på varför hennes barn skrek...

Jag sa att det lär man sig med tiden. Du kan testa allt som går att testa, som mata, trösta, byta m.m

Men hon sa att inget hjälpte. Jag hänvisade henne då till BVC.

Bara för att man inte kan skilja på barns skrik, så betyder det inte att man är en dålig förälder.
Jag har svårt att skilja på min sons skrik å kan känna många gånger att jag är en dålig förälder pga det. 

Enda gången man är en dålig förälder i mina ögon är om man på något sätt, Gud förbjude, skadar sitt barn. Då är man ingen förälder, utan en idiot. 

Då ska man kanske tänka till en gång extra.

det finns lagar i Sverige som säger att man inte får aga barn. Denna lag har funnit sedan slutet på 70 - talet, men ändå finns det folk som agar sina barn.

När känslan kommer över en att man är en dålig förälder, kan man titta på sitt barn å tänka; Detta har jag gjort bra. Å känna sig stolt över stt ha en liten krabat hemma :)

Alla barn är olika, vissa skriker mycket medans andra är lugna som filbunkar :)

Så, va stolt över era barn även när det känns jobbigt, svårt å maktlösheten kommer över er...

Vet att de finns de som följer bloggen dagligen och som läser den hela tiden å så finns de de som kollar ibland.

Ni som läser min blogg får mer än gärna lämna en kommentar eller ställa frågor...
Svarar på det mesta mellan himmel och jord.

Ni kan ställa privata frågor som rör mitt liv eller bara allmänna frågor...
Det kommer att komma ett inlägg under nästkommande vecka som kommer att vara lite tungt att läsa för vissa, men för andra så kanske det känns bra att läsa...

Jag har som sagt varit med om en del i mitt 30 åriga långa liv och vissa saker som inte ens min familj vet om, men nu är det dags att lägga korten på bordet och skriva om dessa tunga saker då det är bra att få ur sig och få dela med sig. Det som kommer att stå är något som jag inte skäms för eller något som jag ångrar. Jag har gjort val och misstag i mitt liv och det står jag för.

Jag är inte mer än människa och även jag har känslor fast det finns de som inte tror det. De finns de som ser en som en känslokall person som inte bryr sig. Visst, i vissa lägen är det bra att inte visa känslor, men i 99% av fallen så visar jag mina känslor öppet och är ärlig med vad jag känner. Är det något som känns fel, så kommer det på ett eller annat sätt fram.

Kan inte säga exakt vilken dag detta inlägg kommer att komma, men det kommer att delas upp på två gånger, annars kommer det bli väldigt långt. Skriva ganska långa inlägg ibland, men jag tvingar ingen att läsa igenom dem... 
Man kan ta delar av inlägget å läsa eller så läser man hela :)
Men som sagt, våga kommentera och våga ställ frågor :D

Kvällen lider mot sitt slut och det är dags att försöka sova...

Puss

Då har man varit å röstat :) 

Åjag tror det kommer att bli regeringskifte i år faktiskt. 

Dagen har flytit på som den alltid gör och nu är det kväller igen och snart dags för en liten pojke å sova...

Hanär duktig å sova på nätterna, men somnar ogärna innan midnatt, gör han det så är han väldigt trött.

Han äter ca 2 ggr på natten, sen är han nöjd till de blir morgon :)

Har suttit å försökt printa ihop lite inför ett stundande dop som kommer att ske om ca 3 månader

Men det är förberedelser inför detta med som gör att man måste vara ute i tid ;)
Har kollat på lite olika inbjudningskort och vet inte om jag ska beställa eller om ja ska göra egna

eller om jag ska gå till bokhandeln å köpa??
Det är inte lätt inte med detta...

Längtar till de är dags å få bort gipset helt på lilleman också, så man slipper ha det hängade

över sig å veta att man måste åka ner till Gävle varje vecka för nytt gips.

Men det kommer att bli bra när det väl är klart.
Får se om det blir någon töjning denna gång eller hur de tänker göra.

För sist så blev de ju ingen som jag skrev i ett tidigare inlägg pga blånader på fötterna.

Men det märks när vi väl kommer dit å ha fått bada å invänta läkaren å hans utlåtande :)

Näe, dags å dra igång teven för första gången idag å försöka natta en liten trött pojke :)

Puss

Söndag den 14 september å vad är så speciellt med denna dag då??

Jo, det är val i Sverige å det ska bli ett maktskifte och det ska inte bli en ny period med Moderaterna i alla fall
Jag har alltid röstat på Socialdemokraterna och kommer även att göra det i år.

Får se vad det blir i Landstingsvalet och i kommunalvalet.

Sen blir det mys resten av dagen med familjen och tårta ska vi äta också ;)
Men den får bli efterrätt efter middan ikväll.

Nästa vecka kommer det att bli några måsten igen, men inga stora måsten.
Kommer bli två besök hos läkare för lilleman. 

Ena besöket är på BVC och det andra i Gävle på ortopeden för att gipsa om fötterna.
Jag hoppas att denna gång inte blir som förra gången för då var det jobbigt.

Jag hoppas också att de eventuellt kan korrigera ut fötterna lite mer på lilleman, så vi går framåt 

och inte står på samma ställe längre, men ändå är det skönt att de tar det lugnt.

Sen är det inget annat planerat nästa vecka..
Eventuellt att jag tar med mig lilleman och åker till mamma en sväng. 

Men det är inget bestämt än, då jag måste vänta och se hur det går med fötterna..

Näe, dags å göra sig iordning för att göra stan osäker en stund med familjen innan det

är dags för att rösta :)

Puss