Försöka att printa ner lite ord igen men de e int lätt alla gånger. Men jag förösker i alla fall..
Föregående inlägg fick några läsare men det är som sagt ett inlägg som satt långt in innan det kom iväg också...

Känslorna å sorgen finns fortfarande kvar å det enda jag vill är att gråta, men det går inte. Det är något som jag har lätt för ibland men ibland väldigt svårt. Skulle behöva gråta, men de går inte. Ibland behöver man lätta på trycket men inte då...
Hur mycket jag än vill, så går det inte.
Ser ljuset i tunneln nu i alla fall å hoppas att nästa gång går det vägen. Gör det inte det, då blir det inga fler försöka.
Känslomässigt är det tungt att vara med om och mitt psyke e inte det bästa så att säga..
Men men, vad göra. Är inte så orolig å tänker inte så mycket på det, men blir så klart påmind när man ser de som väntar barn :(

Jag fyller år snart också, å jag kommer att unna mig en sak ;)
Jag har bestämt mig för att det är dags att ta bort lite (läs mycket) extra kilon, så det kommer att investeras i ett gymkort. Min present till mig själv :D 
Sen blir det gymmet så ofta det går, minst varje dag... 
Å kosten kommer att läggas om å de kommer inte bli några sötsaker förrän på lördag, om man ens e sugen på det efter ett tag...
Har haft ett sockerberoende sedan gymnasietiden och det har blivit bättre med åren. Men eftersom jag nu är mamma till en underbar lite pojke, så ska man vara en förebild för honom också. Det kommer att vara tufft till en början, men jag ska nog ge mig faen på att klara det :)
Så förhoppsningsvis så lägger man grunden nu innan det är dags för all julmat m.m som komma skall...

Läs å kommentera om ni vill..
Puss